Late night thoughts...

Det finns en sak som jag faktiskt stör mig väldigt på och det är otacksamma människor. De som inte inser hur bra de har det, hur lyckligt lottade de verkligen är.
De tror att vad de har är vad alla har för så är det bara. De tar allting för givet och rycker på axlarna åt det liv de har och tycker att det är väl inte något speciellt.

Men det finns andra som inte har det i sitt liv, saker som visa tar för givet, saker som egentligen är ganska enkla men betyder så otroligt mycket.
Saker som familj, vänner, kärlek, att inte behöva oroa sig, att få känna lugn inom sig.
För de saker jag tänker på är inte materiella ting, som förvisso många tar för givet med, Utan jag talar om känslor, relationer till andra människor.
Sen har vi de som har levt i avsaknad av dessa "saker" men så fort de har dem glömmer hur det var att vara utan och efter ett tag tar vad de har för givet.

Uppskatta det ni har för det finns alltid någon som lever utan det ni tar för givet.
De kanske inte har den där stöttande familjen, partnern som alltid finns där och både älskar och står vid din sida eller vänner som tröstar och lyssnar och finns där vad som än händer.

Past midnight...

Nu har man skrivit så fingrarna blöder eller ja nästan i alla fall. Är kanske dags att krypa i säng. Går upp tidigare och tidigare varje dag för att vara så trött som möjligt på kvällen men det funkar visst inte på mig. Sömn får jag ju knappt någon men verkar funka som jag ska i alla fall. Är väl bara att gilla läget och hänga på.

Planerna verkar falla på plats nu... håller tummarna :)

Hrmm jag är vaken men hjärnan verkar ha somnat! Är väl dags att följa hjärnans exempel och sova, försöka i alla fall.

Finns en del saker jag saknar just nu, inte många men saknar de få desto mer.
Det är lustigt hur en person kan ge och förmedla så mycket mer under en kort tid medan en annan inte ens kommer i närheten på en livstid. Och då är den senare någon som finns där hela tiden och har funnits där länge.
Men så kommer någon och bara är. Fascinerande!